jag är hemsk

Igår på min sista vfu-dag så hände det en sak som fick mig att tänka tillbaka på mig själv. 
Det blev som en käftsmäll tillbaka till tiden då jag va 11-12år. Jag insåg inte då alla fel jag gjorde men nu efter så skäms jag verkligen. 
Jag va elak. mobbade andra barn. Och till och med frös ute mina kompisar i perioder. En månad va jag bästa kompis med en, nästa så va jag det med några andra och lät inte den som jag för en månadsen va bästa kompis med vara med. Hur jävla sjukt tänkte man i den åldern. Jag vet att jag gång på gång fick skit av läraran och mådde lika dåligt efter varje gång. Men ändå gör man samma sak igen. Jag va med och mobbade min dåvarande kille men va ändå ihop med han. Helt sjukt.
Jag va till och med elak mot lärarna. Men det är inte det som är värst.
Tänk hur min mamma fick skämas för mitt beteende. Det är ju helt sjukt. 
Hon fick skit för hur jag va. Hon fick komma på extra samtal till skolan. hon fick ta alla telefonsamtal å sitta där å höra på hur hemsk jag va. och vad hon än sa till mig sen så gjorde jag ändå samma sak om och om igen. 

Jag kunde självklart vara snäll med :P hahaha. Men barn är fan grymma. Ingen jävla medkänsla alls. 
Det är fasen pinsamt. 

 






Kommentarer
Postat av: En som bara hittade in på din blog.

Alla barn är inte grymma, vissa är tysta och snälla och vågar inte göra någonting för att de tror att de skall bli mobbade, och vissa barn är bara himla snälla.

Fast visst finns det dem som är grymma också.

2010-09-25 @ 11:14:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0